Sommeil et médecine générale

"Dormir peu, dormir mieux, vivre mieux."

Hemsida > Välkommen > Insomni – Att vilja sova

Insomni – Att vilja sova

"Tror aldrig meddetsamma på människors olyckor. Fråga dem bara om de fortfarande kan sova?... Om svaret är ja, är allt bra. Det räcker."
Louis Ferdinand Destouches, känd som Céline, ”Resa till nattens ände”( ”Voyage au bout de la nuit”), 1932.

fredag 11-Februari-2011, av Céline

Alla versioner av den här artikeln: [English] [français] [svenska]

Den som lider av insomni förblir vaken även om han/hon, med ofta goda skäl, helst av allt skulle vilja sova.

Detta lidande ökar genom en förening av tre faktorer:

  • - Å ena sidan ligger den som sover dåligt för länge i sängen helt förgäves. Han tror att han måste vänta på att sömnen ska komma.
  • - Å andra sidan överskattar han mycket längden på denna väntetid eftersom han blir till en väktare och övervakar sina uppvaknanden under nattens lopp.
  • - Till sist skapar trötthetskänsla, i samband med oro över morgondagens utmaningar, en stegvis fobi inför sömnlösheten.


Även om fullständigt sömnlösa nätter är sällsynta, upplevs de så jobbiga att patienten är redo att göra vad som helst för att slippa dem.

När det har gått så långt går patienten oundvikligt in i insomnins och [sömnmedlens>spip.php?article125] onda cirkel.

Obs! "Det enda sättet att bli botad från sömnstörningar är att förstå sömnens mekanismer" (Gå till hemsidans forum).


Sidans Innehåll/upplägg:

Gå till "Vilja sova" (del 2): Självhantering av insomni


Det är bara den som inte kan sova som vet att natten är lång. Den som sover gott har ingenting att säga om sömnen...

Vad är insomni?

Det är i första hand ett klagomål. Patienten märker att han/hon sover dåligt och klagar över det.
Dock betyder det inte nödvändigtvis att om man sover lite eller dåligt att man lider av insomni.
Det finns t.ex. korttidssovare som sover lite och är pigga på dagen. De klagar inte över sin sömn och lider inte av insomni.

Den som lider av insomni känner stor lättnad om han/hon lyckas sova, medan andra inte reflekterar över det när de går och lägger sig.
Är skillnaden bara av psykologisk art?
Nej, det finns inte någon slags ”patientprofil för insomni”.
Enligt studier verkar dock vissa återkommande drag göra somliga mer benägna för sjukdomen.

  • En neuro-muskulär hyperkänslighet som innebär ett tillstånd av psykisk och fysisk oro, kan hålla i sig under både dagen och natten.
    De fysiologiska reaktionerna som följer är muskelspänning, hjärtklappningar och höjning av kroppstemperaturen.
  • En stark vilja visar sig vara omvänt proportionellt till sömnkvaliteten.
  • Rigida övertygelser om insomni (angående följder dagen efter):
    • jag vet att jag kommer att bli fysiskt och psykiskt utmattad
    • jag vet att jag kommer att ha nedsatt effektivitetsnivå
    • jag vet att jag kommer att ha minskad prestations- och koncentrationsförmåga
    • jag vet att jag kommer att ha minnessvårigheter


    (Obs! I verkligheten uppstår dessa symptom av trötthet före själva insomnibesvären.
    Försöker patienten sova pga trötthet eller är patienten trött pga sömnbrist.
    ?
    )

JPEG - 13.4 kb
Un problème de définition ...

De flesta psykiska sjukdomar medför svåra sömnbesvär.

  • Depression (som kännetecknas av sorgsenhet och modlöshet inför det dagliga livet) är ofta det man misstänker i samband med insomni.
    I Frankrike konsumerar man mest anti-depressiva medel i hela världen...
    Beckskalan för depression är ett lämpligt test för att eliminera diagnosen av depression (trötthet, gråt eller insomni är inte nödvändigtvis tecken på depression...).
  • Fobistörningar är neuroser och de karakteriseras av irrationella rädslor. De mest invalidiserande fobierna är
    • - socialfobi (rädsla för andra människor)
    • - klaustrofobi (rädsla för instängdhet)
    • - agorafobi (rädsla för folkhoper och offentliga rum)

      För övrigt är känslan av otrygghet för den som är ”rädd för att vara rädd...” mycket ”sömnförgiftande”.

      Insomni kan ibland uppenbara psykologiska störningar som vissa tester kan förtydliga under samtal med en psykiater.


    Insomnins olika former:

    Initial insomni?... avbruten sömn?... eller terminal insomni?

      JPEG - 3.6 kb
      Insomnie du soir


    • Initial insomni: insomningsproblem på kvällen

      Klockan har hunnit bli ett på morgonen. Mattias gick dock tidigt till sängs kväll innan.
      Det är nu 3 timmar sedan han försökte somna.
      Han brukar vänta länge och ligger kvar i sängen eftersom han tror att han åtminstone kan vila lite.
      För att somna drack han kvällste innehållande medicinalväxter. Han prövade att rensa hjärnan, inte tänka på något, , räkna får, fokusera på andningen... Inget hjälpte.
      Han lägger märke till alla ljud där ute, grannens klocka, kylskåpets oväsen, väckarklockans tickande.

      Ingenting verkar kunna hjälpa honom att bryta de malande tankarna i hans huvud.
      Tvärtom, han blir alltmer vaken och orolig. Han vänder sig om och om igen i sängen och söker en adekvat position för att kunna somna.
      Kl. 2... kl. 3... Han räknar tiden som är kvar innan han måste stiga upp för att gå till sitt jobb.
      När väckarklockan ringer tidigt på morgonen känner han sig helt utmattad och går upp med känslan av att inte fått en blund i sina ögon...
      På helgdagarna stannar han kvar i sängen på morgonen för att återhämta sig, men sedan ett tag lyckas han inte ens sova då!
      Ibland frågar sig Mattias om han håller på att bli galen.

      JPEG - 3.2 kb
      La nuit "blanche"


    • Avbruten sömn : multipla uppvaknanden under natten.

      Niklas går miste om tid under natten.
      Han går och lägger sig utmattad på kvällen. Han brukar somna inom 5 minuter, men utan uppenbar orsak vaknar han sedan nästan varje timme.

      - Ibland lyckas han somna om. Han är mycket noga om att inte röra på sig för att inte vakna helt och hållet.

      - Ibland har han det mycket svårt att somna om men föredrar ändå att stanna kvar i sängen. Han tittar på väckarklockan... en gång... 10 gånger...

      - Det är sällan han stiger upp. I så fall oroar han sig för det mesta över hur han kommer att klara morgondagen. Han blir arg på sig själv och undrar varför han måste vara uppe när alla andra sover. Till slut går han och lägger sig igen vid kl. 5 eller kl. 6 och när väckarklockan ringer måste han göra en övermänsklig ansträngning för att komma ur sängen.
      Nu har Niklas bestämt sig; imorgon skall han rådgöra med sin läkare...

      JPEG - 4.1 kb
      Insomnie du matin


    • Terminal insomni: för tidigt uppvaknande på morgonen.

      Ann-Sofi vaknar tidigt varje morgon utan att lyckas somna om.
      På kvällen brukar hon lätt somna in (ibland tar hon en ”liten” tablett) men hon sover aldrig mer än 5 eller 6 timmar.
      Tidigt på morgonen hör hon fåglarna eller andra ljud från gatan, hon går på toa och sedan tillbaka till sängs med hoppet om att kunna sova lite mer innan väckarklockan ringer.
      Ann-Sofi är orolig, hennes tankar är pessimistiska, hon kommer aldrig att hålla ut länge så här, och hur skall hon göra med jobbet, huset, barnen...?
      Hon drömmar, tänker, vet inte längre... är hela tiden bekymrad.
      När väckarklockan ringer anser hon att hon inte sov. Hon känner sig utmattad, tung och stel, och tröttare än dagen innan.
      Hennes granne sa till Ann-Sofi att hon förmodligen har en depression och måste tala med sin läkare...


    Slutligen, liknar du Mattias, Niklas eller Ann-Sofi? Eller kanske alla tre?

    Det finns i själva verket inte en unik definition om insomni. Skillnader och sömnbehov människor emellan är mångfaldiga.
    Vissa mycket korttidssovare besöker sin läkare eftersom de inte står ut med att sova mindre än sin respektive...
    De visar inga tecken på sömnstörning (varken sömnighet eller störda funktioner). Hos dem börjar de riktiga problemen när de tar sömnmedel!

    Insomni är resultatet av skillnaden mellan hur sömnen upplevs (insomningstid, uppvaknanden, varaktighet) och förväntningarna (vilokänsla, effektivitet och vaksamhet under dagen).


    Alla människor upplever att en «dålig natt» ofta följs av en jobbig dag med minnesbesvär och koncentrationssvårigheter.
    Patienten lever i skräck om att behöva genomgå denna upplevelse igen.

    Detta utgör utgångspunkten för en ond cirkel där fruktan inför natten rättfärdigas av övertygelsen om att morgondagen kommer att bli förstörd.

    Insomni är en subjektiv upplevelse. Den subjektiva känslan av att inte sova, motsvarar oftast inte riktigt den fysiologiska sömnen som går att registrera genom polysomnografi.
    Man konstaterar exempelvis att patienterna tenderar att överskatta insomningstiden och att underskatta sömnlängden. När de väcks under den lätta sömnen (stadium I eller II) påstår de att de varit vakna, medan de som brukar sova gott säger att de sovit.

    Finns det två typer av insomni?

    Man brukar skilja mellan två typer av insomni:

    • Tillfällig insomni: kortvarig/akut
    • Kronisk insomni: långvarig (från några månader till flera år)
      Kronisk insomni kan vara endogen (påverkad av din kronotyp), eller exogen (påverkad av din omgivning). I de flesta fallen är den resultatet av en inadekvat behandling (sömnmedel) av tillfällig insomni. Dess naturliga tendens är att försämras pga inadekvat uppfattning och beteende då patienten söker hjälp (sedativmedel) för att kunna sova.


    Obs! Insomni i vuxenåldern har ofta sin grund i barndomen. Barnet, som alltför ofta tvingas till att sova när det inte behöver det eller mot sin vilja, vänjer sig tidigt att vara tvungen att vänta länge på att soman in. Sömn går inte att boka hur som helst! Läs om barnsömn.
    Denna misstro inför sömnen och oförmågan att somna kan uppenbaras många år senare när det uppstår en situation då personen tycker att det är väsentligt att kunna sova.

    Vid inkompetens angående sömnen framstår sömnmedel som en riktig räddningsplanka!

    Hur förvandlas tillfällig insomni till kronisk insomni?

    Vem lider av insomni?

    Undersökningar visar att:

    • - mer än var tredje vuxen person lider av insomni
    • - 27% av befolkningen klagar över tillfällig insomni
    • - 10% av befolkningen lider av kronisk insomni

    Obs! Dessa siffror är betydligt högre än vad undersökningar hos läkarna visar. Många patienter vågar inte eller föredrar att inte beröra frågan med sin läkare... (rädsla för sömnmedel eller en känsla av inadekvat svar?)

    Det finns flera anledningar till sömnstörningar: psykiatriska, medicinska, farmakologiska, miljöpåverkan...
    Vissa personer är känsligare än andra, men nästan alla kan utveckla sömnstörningar vid särskilda situationer.
    Detta är en tillfällig eller en reaktionsinsomni som i princip förblir kortvarig.
    I vissa fall ( t.ex. vid sorg) kan smärtan bli så svår, t.o.m. ångest, att patienten inte lyckas sova alls fast han/hon då som mest skulle önska det för att glömma sitt svåra bekymmer.
    Vanligast somnar patienten vid nattens slut och vaknar morgonen därpå med många ”svarta tankar”... (”rebound sömn” kan lätt leda till förhöjd depressionsnivå) .
    Ändå visar testerna att personens prestationsförmåga inte försämras (förutom vid sedativbehandling).
    Att sova en kortare en tid tycks vara en naturlig försvarsmekanism.

    JPEG - 16.9 kb
    Pas sommeil



    En naturlig försvarsmekanism?


    Denna form av insomni, s.k. ”fysiologisk”, som uppstår vid farosituationer motsvarar en effektiv försvarsreaktion.
    Denna upphetsning som gör sömn omöjlig kan däremot leda till en höjning av personens prestationsförmåga dagen efter. Och natten kan dessutom bli en tid för reflektion, vilket skulle vara omöjligt vid sömnighet.


    Ändå håller störningarna i sig hos många... Det är då som psykologiska faktorer (tankar, övertygelser, attityder, beteende...) spelar stor roll för en eventuell stegvis utveckling mot kronisk insomni.
    Vissa olämpliga beteende vid sömnstörningar underhåller dem istället för att kämpa emot dem... vilket leder till det som anglosaxare kallar för "learned insomnia".


    Enligt vår erfarenhet visar denna fysiologiska insomni tecken på en förlust av förtroende som grundat sig tidigt i barndomen.

    Det finns alltså olika faktorer som spelar roll för utvecklingen av kronisk insomni:


    • genetiska faktorer som förebygger insomni. Gå till sömntypologitest.
    • omgivnings- och sociala faktorer som påskyndar insomni: stress, trauma, sjukdom, familjeproblem eller problem på jobbet... Läs om livsomständigheter.
    • psykologiska faktorer: tankar och beteende som underhåller insomni. Läs om övertygelser angående sömn och [prova dina kunskaper-<spip.php?article 384]
         :
      • en för långvarig väntetid i sängen,
      • oregelbundna morgontider under helgerna,
      • tupplur under dagen,
      • tron om att man behöver 8 timmars sömn för att vara pigg dagen därpå,
      • betraktadet av insomni som orsak till alla besvär.
      • ...
    JPEG - 20.1 kb
    L’insomnie (ou la fatigue) coûte cher ...

    Insomnibesvärens onda cirkel:

    • Insomni närs av övertygelser så som:
      • rädsla om att förlora sömn (”jag kommer aldrig mer att kunna sova gott”)
      • malande tankar om konsekvenserna (”jag kommer att må dåligt imorgon, jag kommer snart att bli galen”)
      • orealistiska förväntningar (”det kommer att gå bra om jag bara får sova 9 timmar!”)
      • felaktiga tolkningar (”jag skulle ha sovit om jag inte hade haft några bekymmer”/ ”jag sov ingenting under natten”)
      • en vanlig övertygelse om att insomni är utgångspunkten för alla problem.


      Gå till irrationella tankar.

        .
    • konsekvenser i form av inadekvata beteende:
      • för llång tid liggandes i sängen ("jag väntar utan att röra mig")
      • oregelbundna sömntider (”jag återhämtar mig på söndagmorgon genom att sova till kl. 10”)
      • siesta under dagen ("jag vilar men sover inte")
      • icke kompatibla aktiviteter för sömn ("jag tittar på ett tråkigt Tv-program så somnar jag")


    • Fysiologisk aktivering av vakenhetssystemet :
      • vakt reaktion proportionnell till ansträngningar för att kontrollerar fenomenet.
      • kognitiv stimulering: negativa tankar tar fart och snurrar runt i huvudet
      • fysiologisk aktivering : kroppstemperaturen höjs pga muskelspänningar, växlingar i blodtrycket, hjärtklappningar, hjärnans hyperaktivering


    • Störningar :
      • av emotionellt slag: ändringar av humör (ångest, stark irritation, förtvivlan), ett socialt illamående kan sättas i gång.
      • av kognitivt slag: intellektuell trötthet, sänkt prestationsförmåga
      • av fysiologiskt slag: trötthet installerar sig och leder stegvis till störda funktioner) (Läs om hyposömnssyndrom).
    JPEG - 59.8 kb
    Cercle vicieux cognitivo-comportemental

    och slutligen...

  • INSOMNI...
    Att misslyckas kontrollera sin sömn skapar en form av prestationsångest som i sin tur bidrar till att besvären med insomni underhålls eftersom oro eller ångest är en mycket uppväckande känsla. Att försöka sova när man inte är redo för det kan bli en riktig pina!

    Hur skall man hantera problemet?

    Gå till fortsättningen på artikeln: självhantering av insomni.
    se sömndagboken (.pdf)

    Denna hemsida föreslår ett interaktivt frågeformulär för att urskilja särdrag av din sömn


Denna text har fritt inspirerats av KBT-principer enligt Professor Charles M. MORIN (specialist inom sömnmedicin på universitetet Laval i Québec). Hans bok (på franska... rekommenderas: "Vaincre les ennemis du sommeil" (Marabout santé 3599). Lyssna till en interview.

JPEG - 1.6 kb
Quelques liens externes pour en savoir plus...
  • En "eBook" (på engelska) av läkaren Daniel F. Kripke om sömnmedel.


Obs! "Det enda sättet att bota sömnen går genom att förstå dess mekanismer." (Gå till hemsidans forum).